Blodfetter

Ezetimib syftar till att sänka nivåerna av kolesterol i blodet, kolesterol är en av flera olika typer av blodfetter.

Olika typer av blodfetter har olika typer av funktion i kroppen. Vi behöver dem för att kroppens ska kunna fungera, de är helt enkelt livsnödvändiga. Problem infinner sig om det uppstår olika typer av obalanser vilket kan leda till skadligt höga nivåer av vissa typer av blodfetter. Eller skadligt låga nivåer av andra typer av blodfetter.

blodfetter_i_blodet

Allmänt bruka blodfetter delas in i nyttiga och skadliga. Detta är dock en kraftig förenkling och alla typer av blodfetter behövs för att vi ska kunna fungera.

De skadliga blodfetterna

De skadliga blodfetter som det framför allt pratas om i media och inom sjukvården är de som benämn LDL-kolesterol. Höga nivåer av LDL-kolesterol anses vara en riskfaktor för att senare insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar, även benämnda kardiovaskulära sjukdomar. Alltså sjukdomar kopplade till blodkärl och hjärta. Det är inte de höga nivåerna av LDL-kolesterol i sig som kan leda till sjukdom, utan de höga nivåerna kan leda till ökad risk för åderförfettning (tidigare åderförkalkning). Alltså avlagringar av fett i blodkärlen som leder till förträngningar, vilka i sin tur kan leda till blodpropp. Beroende på var blodproppen hamnar ”uppstår” olika sjukdomar. Till exempel hjärtinfarkt eller hjärtattack och hjärninfarkt eller stroke.

Blodnivåerna av blodfetter påverkas av flera olika faktorer. Till exempel dessa:

  • Hur mycket man rör på sig och motionerar
  • Hur och vad man äter
  • DNA, det vill säga ärftlighet
  • Eventuellt också stress

Att ha höga nivåer av kolesterol ger inga direkta symptom. Det betyder att det inte går att känna om nivåerna är höga. Enda sättet att se om så är fallet är att ta ett blodprov.

Flera olika blodfettstyper

De vanligaste typerna av blodfett som mäts vid ett blodprov är:

  • Triglycerider
  • LDL-kolesterol (det onda)
  • HDL-kolesterol (det goda)
  • Totalkolesterol

HDL-kolesterol anses förhindra återförfettning genom att transportera bort kolesterol från blodomloppet till levern där det ”oskadliggörs” .

LDL-kolesterol anses bidra till återförfettning genom att transportera runt kolesterol i blodet som i sin tur kan fasta i blodkärlsväggarna och täppa till dem. Något som kan leda till en blodpropp.

Höga blodnivåer av triglycerider anses inte heller vara bra. Det kan eventuellt också bidra till åderförfettning, och följaktligen blodproppar.

Att sänka blodfetterna

Den första åtgärden för att sänka förhöjda värden av de skadliga blodfetterna bör alltid vara av typen livsstilsförändringar. Endast om dessa inte har önskvärd effekt ska behandling med läkemedel sättas in. I de flesta fall räcker en omläggning av kosten samt ökad motion för att komma tillrätta med problemet.

Det är särskilt viktigt för personer som redan ligger i riskzonen att först kontrollera sina nivåer av blodfett, och sedan baserat på testresultatet vidta adekvata åtgärder.

Detta är ett par exempel på personer som ligger i riskzonen:

  • En person som drabbas av diabetes
  • En person som röker
  • En person som lider av högt blodtryck
  • En person som äter dåligt och lider av övervikt
  • En person som har föräldrar eller släktingar som har drabbas av någon hjärt- kärlsjukdom
  • En person som själv har drabbas av någon hjärt- kärlsjukdom.

Läkemedel

Det finns en mängd olika läkemedel som kan användas för sin kolesterolsänkande effekt.

Denna klass av läkemedel tillhör troligtvis en av världen mest använda läkemedelstyp.

Den vanligaste typen av kolesterolsänkande läkemedel är statiner. Det finns flera olika tillverkare, märken och varianter av statiner. Till exempel Crestor (rosuvastatin), pravastatin och simvastatin med flera.

Andra typer av kolesterolsänkande läkemedel är kolesterol-absorptionshämmande läkemedel med ezetimib (se Ezetrol). Resiner och fibrater är två andra grupper av kolesterolsänkande läkemedel.

Debatt om kolesterol – kolesterolmyten

Vissa personer hävdar att det inte finns en bevisad koppling mellan höga blodnivåer av kolesterol och senare hjärt- och kärlsjukdomar. Mer forskning behövs troligen för att kunna komma till klarhet i exakt hur dessa komplexa samband fungerar (ref., ref.).

Se även kolesterol.